Vad partierna faktiskt svarat.

Regeringen vill tillåta längre och tyngre lastbilar i hela landet genom att höja bärighetsnivån på större vägar för närmare 30 miljarder kronor. Detta är fel väg att gå och Miljöpartiet vill istället skapa bättre förutsättningar för gods på tåg och båt. Det handlar om att rusta upp och bygga ut järnvägen och skapa effektiva omlastningsmöjligheter, men även konkurrensneutrala villkor där tunga lastbilar betalar en km-skatt på samma sätt som gods på järnväg idag betalar banavgifter. På vissa sträckor där alternativ till lastbil saknas kan tyngre och längre lastbilar tillåtas med dispens.

Det har blivit på tok för dyrt att resa kollektivt idag. Det vill vi i Miljöpartiet ändra på. Idén är enkel: ett Sverigekort som gäller för all lokal och regional kollektivtrafik i hela landet. Förutom ett enhetligt pris ska Sverigekortet fungera i hela landet. Ordinarie pris ska vara 499 kronor och 249 för unga, studenter och pensionärer. Helt enkelt billig och smidig kollektivtrafik!

Miljöpartiet vill införa ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag i enlighet med det tidigare riksdagsbeslutet från 2022. Det skulle innebära ett mer rättvist system. Dagens reseavdrag gynnar främst höginkomsttagare i storstadsområden och ökar utsläppen från vägtrafiken.

Vi vill se nationella planer för en kraftig utbyggnad av laddinfrastruktur. Det behövs en förbättrad tillgång till både snabbladdning och normalladdning i hela landet samt att boende ska kunna ladda hemma i såväl villa som bostadsrätt och hyresrätt. Miljöpartiet införde Klimatklivet som innebär att privatpersoner och fastighetsägare får ersättning för att installera laddstationer. Vi satsar 400 miljoner mer per år än regeringen på utbyggnad av laddinfrastruktur.

Sverige ska införa en km-skatt/vägavgifter för tunga fordon som differentieras efter utsläpp, vägslitage och trängsel. Grannländerna Danmark, Tyskland och Polen har redan infört motsvarande för tunga fordon. Väl utformat kommer detta att sänka utsläppen, flytta över gods till framförallt järnvägen och innebära att kostnaden blir lägre på vägar där det är lite trängsel och få alternativ och högre kostnad där det är stor vägträngsel och fler alternativ. På sikt kan detta komma att införas även för personbilar, men fokus är att få det på plats för tung trafik.

Intäkter från trängselskatt ska gå till kollektivtrafiken och vi är öppna för att fler städer som önskar införa trängselskatt ska få den möjligheten för att både minska vägträngsel och skapa intäkter till kollektivtrafiken. Vägavgifter finns idag för att återbetala en infrastrukturinvestering. När investeringen är återbetald kan avgiften gå till att finansiera järnväg och kollektivtrafik. Intäkterna från ETS2 ska gå tillbaka hushållen i form av riktade stöd för omställningen samt för att motverka högre kostnader för hushåll med lägre inkomster samt för de som bor utanför städerna.

Att bygga ut havsbaserad vindkraft i Sverige är avgörande för att säkra låga elpriser och mer grön el till industrins klimatomställning. Miljöpartiet vill att staten ska finansiera utbyggnad av stamnät och anslutningspunkter till havs. Vi vill också att Tidöregeringens avslag på all havsbaserad vindkraft i Östersjön ska omprövas och ge tillbaka uppdraget till Försvarsmakten om att verka för att hitta lösningar som möjliggör att kombinera försvarsintressen med energiproduktion.

Kommuner och regioner som bidrar med stora samhällsnyttor genom t.ex. energiförsörjning behöver få ersättning för den nytta de bidrar med och för skadorna på miljön. Miljöpartiet vill permanenta och höja ersättningen till kommuner för vindkraft samt införa en motsvarande återbäring på vattenkraften till regionerna. Vi vill även ge närboende rätt till ersättning och delägarskap. Vi vill att ekonomiska värden som uppstår från gruvbrytning ska stanna i Sverige samt att staten ska ta mer ansvar för att stötta kommuner, inte minst i snabb expansion till följd av gröna industriinvesteringar.

Miljöpartiet vill införa ett planeringsmål för effekt från grön baskraft samt ett investeringsstöd för grön baskraft. Med grön baskraft menar vi t.ex. höjd effekt från befintlig vattenkraft, mer flexibilitet och effekt från kraftvärmen, energilagring i form av värmelager, pumpkraft och batterier samt gasturbiner drivna på förnybara bränslen, samt efterfrågeflexibilitet. Vi vill också förlänga och öka finansieringen av länsstyrelsernas regionala energiplanering samt att staten ska ta ett större ansvar för att synka utbyggnaden av elproduktion och -konsumtion genom statliga elektrifieringsavtal.

Vi vill fasa ut fossila subventioner och istället prissätta fossila utsläpp. Vi vill införa ett nationellt utsläppshandelssystem för transportsektorn som dimensioneras utifrån klimatmålen. Tills det kan införas vill vi höja klimatkrav och koldioxidskatt på drivmedel. Intäkterna ska gå tillbaka till hushållen genom transportstöd och elbilsstöd. Vad gäller jordbruket föreslår vi exempelvis att ersätta den nedsatta dieselskatten med ett generellt skatteavdrag (grönt jordbruksavdrag) samt införa en biopremie för att möjliggöra övergången till biodrivmedel.

Miljöpartiet vill underlätta för energigemenskaper genom flera åtgärder. Helt grundläggande är att införa en definition av energigemenskaper så att regelverk, skatter och ev stöd kan utformas för att främja energigemenskaper. Vi vill även underlätta för energigemenskaper att göra investeringar samt se över energiskatten i syfte att bl.a. underlätta för fler energigemenskaper. Vi vill även ge ansvariga myndigheter i uppdrag att genomföra en nationell stöd- och informationssatsning om hur man bildar och driver energigemenskaper.

Dagens skogsvårdslag är otillräcklig för att bevara arter, stärka kolinlagringen och upprätthålla landskapets ekologiska funktioner. För att maximera kolinlagringen, bevara de mest värdefulla skogarna, som ur- och naturskogar, samt säkra klimatanpassade skogsbruksmetoder, krävs att avverkningsnivåerna minskar och skogsvårdslagen moderniseras. Vårt övergripande mål är att lagstiftningen för skogsbruk ska föras in i Miljöbalken.

Vi vill se en bred övergång till mer variation, kontinuitet och naturnära skogsbruksmetoder inom skogsbruket. Det kräver en modernisering av dagens lagstiftning, ekonomiska incitament och en omfattande ökning av den oberoende rådgivningen om alternativ till kalhyggesbruket. Kalhyggen måste minska till storlek och antal, och den sammanlagda storleken på tidsmässigt och rumsligt närliggande hyggen, måste begränsas. I särskilt klimatkänsliga områden krävs ett stopp för kalhyggen. Statliga skogar bör gå före och ställa om till naturnära brukningsmetoder.

För att värna den biologiska mångfalden och stoppa förlusten av arter och ekosystem, behöver alla resterande ur- och naturskogar skyddas, och Sverige måste nå våra åtaganden internationellt och inom EU om att skydda 30% av naturen till 2030. Utgångspunkten ska vara ett representativt urval av naturtyper, konnektivitet mellan livsmiljöer och att säkra ekologiskt funktionella landskap. Fördelningen mellan områden återstår att kartlägga exakt, men skydd av återstående ur- och naturskogar innebär att skyddet av produktiv skogsmark ökar till åtminstone 15%.

Skogsbruket skulle kunna göra långt större klimatnytta än idag, i synergi med åtgärder som samtidigt stärker den biologiska mångfalden och klimatanpassningsförmågan. Avverkningsnivåerna behöver minska, skogen måste få växa längre innan den avverkas, och en större del av virkesråvaran behöver användas till produkter med lång livslängd som lagrar koldioxid över längre tid. Naturnära och hyggesfria skogsbruksmetoder kan bevara naturvärden och öka klimatnyttan, höja förädlingsvärdet och lönsamheten för skogsägaren, och öka samhällsnyttan.

Den svenska restaureringsplanen måste baseras på vetenskap och åtgärderna behöver full finansiering. Det krävs en kraftsamling i hela samhället, en anpassning av relevant lagstiftning och nya styrmedel. Det behöver bli lönsamt och enkelt att restaurera naturen.

Miljöpartiet vill se ett nationellt mål för konsumtionsbaserade utsläpp som följs upp med konkreta åtgärder. Det ska vara lätt att göra rätt. En hållbar och cirkulär konsumtion ska främjas där miljömässigt bättre produkter blir enklare att välja och billigare att laga. Det behövs även en politik som reglerar bort produkter som är skadliga. Vi vill se en lagstiftning mot greenwashing som skyddar konsumenter från missledande påståenden och falsk marknadsföring. Förutom en stor vinst för konsumenterna ger det en rättvis konkurrens för de företag som faktiskt investerar i hållbarhet.

En snabb och rättvis omställning förutsätter mer statlig finansiering och riskdelning. Miljöpartiet vill att staten ska investera i förnybar energi, järnväg och gröna industrisatsningar. Vi vill även upprätta en statlig grön investeringsbank.

ROT-avdraget behöver utvecklas för att styras mot hållbara åtgärder och samtidigt behöver bredare målgrupper än idag kunna omfattas av ROT eller ett motsvarande stöd. För att fler målgrupper ska kunna innefattas kan ett grönt rotavdrag behöva kombineras med ett grönt stöd riktat mot fastighetsägare av flerbostadshus, exempelvis bostadsrättsföreningar och hyresfastigheter. Genom detta underlättas för energieffektiviseringar och åtgärder som förbättras fastigheternas långsiktiga bevarande. Utformningen av ett sådant stöd behöver utredas.

Miljöpartiet vill se tydliga lagkrav som ökar företagens ansvar för klimat, miljö och mänskliga rättigheter.

Miljöpartiet anser att alla statliga bolag ska ha vetenskapligt baserade klimatmål och klimatplaner samt ges skärpta ägardirektiv om att verka för att nå miljömålen och Parisavtalet.