Vad partierna faktiskt svarat.

Vänsterpartiet

Det är hög tid att på allvar flytta över gods från väg till järnväg och sjöfart. Vänsterpartiet vill därför att den tidigare regeringens förslag om en kilometerskatt/vägslitageavgift för tunga transport på väg förverkligas.

Miljöpartiet

Regeringen vill tillåta längre och tyngre lastbilar i hela landet genom att höja bärighetsnivån på större vägar för närmare 30 miljarder kronor. Detta är fel väg att gå och Miljöpartiet vill istället skapa bättre förutsättningar för gods på tåg och båt. Det handlar om att rusta upp och bygga ut järnvägen och skapa effektiva omlastningsmöjligheter, men även konkurrensneutrala villkor där tunga lastbilar betalar en km-skatt på samma sätt som gods på järnväg idag betalar banavgifter. På vissa sträckor där alternativ till lastbil saknas kan tyngre och längre lastbilar tillåtas med dispens.

Socialdemokraterna

Att flytta över mer av godstransporterna till järnväg och sjötransporter är viktigt för klimatet. Likaså finns det klimat- och effektivitetsvinster att göra genom att möjliggöra transport med tunga och långa lastbilar. Batterierna i tunga elfordon gör att dessa lastbilar blir tyngre.

Centerpartiet

Centerpartiet motsätter sig ett förbud mot längre och tyngre lastbilar eftersom det skulle innebära en konkurrensnackdel för Sverige som en exportberoende och ytmässigt stor nation. Längre och tyngre fordon är mer transporteffektiva och klimatsmarta eftersom de kan lasta mer, vilket leder till färre fordon på vägarna. En övergång till kortare lastbilar enligt europeisk standard skulle dessutom leda till fler fordon, ökat vägslitage och vara sämre för klimatet. Vi förespråkar istället teknikutveckling och effektivisering inom alla transportslag.

Liberalerna

Liberalerna anser att möjligheten att frakta gods på järnväg och till sjöss ska underlättas genom attraktivitet och tillgänglighet. Därför såg vi till att ge budgetmedel för att underlätta överflytt av gods från väg till järnväg. Den tunga trafiken behöver ställa om i snabbare takt, men inte genom förbud utan genom att göra eldrivet mer lönsamt. Därför rekordsatsar regeringen på stöd till både lätta och tunga ellastbilar och utbyggd laddinfrastruktur. Liberalerna vill också ersätta dagens tidsbaserade vägavgifter på tunga lastbilar till distansbaserade vägavgifter som differentieras utifrån fordonens koldioxidutsläpp. Det ökar lönsamheten för eldrivna lastbilar och skapar samtidigt mer rättvisa konkurrensvillkor mellan svenska och utländska åkerier. För att sjöfarten ska bli mer konkurrenskraftig behövs en god tillgänglighet till våra hamnar. Liberalerna anser därför att det är av stor vikt att arbeta för att säkerställa att infrastrukturen till och från våra hamnar fungerar väl tillsammans med en effektiv omlastningsfunktion. Längre och tyngre godståg ger stora klimat- och samhällsnyttor, samtidigt som ledig kapacitet utnyttjas mer optimalt. Att införa längre och tyngre godståg är det snabbaste sättet att öka kapaciteten i järnvägssystemet. För att möjliggöra för längre godståg behövs en del mindre investeringar i bl.a. mötesstationer och förbispår som är tillräckligt långa. Vi behöver också få ordning på järnvägens tillförlitlighet, inte minst genom att ta igen underhållsskulden. Regeringen har därför lagt rekordstora resurser på just järnvägsunderhåll.

Kristdemokraterna

Vi ska inte förbjuda fordon utan jaga utsläppen. Vi vill ha en teknikneutral utveckling av fordonsflottan med sikte på nettonoll. En viktig aspekt i sammanhanget är att om vi kan använda långa lastbilar blir det färre fordon, vilket är bra för miljön. Den riktigt tunga godstrafiken går på vissa specifika sträckor och är inte utspridd över hela vägnätet så det är inte svårt att skapa bra vägar som kan hantera denna typ av trafik.

Moderaterna

Moderaterna vill att transportsystemet ska vara effektivt och på sikt fritt från utsläpp av växthusgaser. Därför vill vi underlätta för fler transportslag, som till exempel tåg och båt, och förbättra järnvägens pålitlighet. Vi ser inte att ett förbud som begränsar konkurrens och försämrar flexibiliteten i godstransportsystemet bidrar till det.

Vänsterpartiet

För klimatets skull behöver det bli enklare, bättre och billigare att åka kollektivt. Vänsterpartiet vill se ett nationellt biljettsystem och en nationell månadsbiljett. Vi har föreslagit detta i riksdagen.

Miljöpartiet

Det har blivit på tok för dyrt att resa kollektivt idag. Det vill vi i Miljöpartiet ändra på. Idén är enkel: ett Sverigekort som gäller för all lokal och regional kollektivtrafik i hela landet. Förutom ett enhetligt pris ska Sverigekortet fungera i hela landet. Ordinarie pris ska vara 499 kronor och 249 för unga, studenter och pensionärer. Helt enkelt billig och smidig kollektivtrafik!

Socialdemokraterna

Vi vill på sikt införa ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i Sverige. Ett sådant system skulle förenkla för resenärerna, stärka både fritidsresandet och arbetspendlingen samt gynna lokala och regionala arbetsmarknadsregioner.

Centerpartiet

Vi har varit pådrivande för att införa ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i Sverige. Vi anser att dagens system, där varje region har egna biljetter, är för krångligt och skapar inlåsningseffekter som försvårar resande över länsgränser. Målet är att förenkla för resenärerna så att det räcker med en biljett för hela resan. Detta ser vi som ett sätt att öka kollektivtrafikens attraktivitet och främja hållbart resande. I förlängningen ser vi också gärna att dessa frågor blir föremål för nordiskt samarbete.

Liberalerna

Ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken skulle underlätta för konsumenten att göra klimatsmarta val. För att uppnå ett större resande kollektivt och ett mer sammanhållet kollektivtrafiksystem krävs förbättrad samordning. Resenären måste uppleva att det är enkelt att planera, köpa och genomföra en resa. Det finns liten eller ingen samordning mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i landet när det gäller att göra det lättare för medborgarna att välja kollektivt resande framför den egna bilen. För detta krävs ett förbättrat och samordnat biljettsystem i hela landet, ett enhetligt biljettsystem för hela Sveriges kollektivtrafik, dvs. tåg, buss, tunnelbana, spårväg och busstrafik och i förekommande fall färjetrafik.

Kristdemokraterna

Regionerna har idag både ansvar och befogenhet att sköta kollektivtrafiken, vi vill inte centralisera detta. Vi är dock helt överens om att det är klokt att subventionera kollektivtrafiken men det får varje region ansvara för att inom sin budget hitta en klok balans.

Moderaterna

Moderaterna vill stärka förutsättningarna för kollektivtrafiken genom bättre infrastruktur, underhåll och att låta regionerna utveckla smarta lösningar som hjälper dem som reser till jobb, skola och fritidsaktiviteter. Ett nationellt toppstyrt subventionssystem riskerar att bli ineffektivt och kostsamt för skattebetalarna, och hämma den lokala utvecklingen.

Sverigedemokraterna

Sverige är ett stort land med olika förutsättningar i olika delar av landet.

Vänsterpartiet

Till skillnad från dagens system som gynnar bilresor i storstadsregioner skulle ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag behandla alla reseslag neutralt och utjämna regionala skillnader. Vänsterpartiet har därför i riksdagen föreslagit att reseavdraget bör justeras.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill införa ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag i enlighet med det tidigare riksdagsbeslutet från 2022. Det skulle innebära ett mer rättvist system. Dagens reseavdrag gynnar främst höginkomsttagare i storstadsområden och ökar utsläppen från vägtrafiken.

Socialdemokraterna

Det nuvarande systemet är krångligt med många skattefel som följd. Ett färdmedelsneutralt reseavdrag skulle dessutom bli både mer rättvist och bättre för klimatet.

Centerpartiet

Dagens system för reseavdrag är föråldrat och vi vill genomföra en grundläggande reform. Vi föreslår att avdraget ska omvandlas till en teknikneutral och avståndsbaserad skattereduktion. En sådan modell skulle ge en mer rättvis kompensation till de som har långt till jobbet och saknar realistiska alternativ till bilen, vilket är vanligt på landsbygden.

Liberalerna

Det nuvarande reseavdraget gynnar bilresor framför kollektivtrafik och leder till ökade utsläpp samt minskat resande med tåg och buss. En färdmedelsneutral modell gör systemet mer rättvist och hållbart – samma skattelättnad för samma avstånd, oavsett om du kör bil, cyklar eller tar tåget. Den tidigare riksdagens beslut om ett avståndsbaserat, färdmedelsneutralt reseavdrag revs upp eftersom det riskerade att slå hårt mot bilpendlare i delar av landet med begränsad alternativ av kollektivtrafik. Om ett nytt reseavdrag kan konstrueras som inte får denna konsekvens är vi beredda att hålla med om förslaget.

Kristdemokraterna

Vi ska jaga utsläppen men inte ha synpunkter på vilket färdmedel den enskilde använder sig av.

Moderaterna

Moderaterna återinförde det tidsvinstbaserade reseavdraget 2023 för att säkra ett system som faktiskt fungerar och når dem som behöver det. Vi delar synen att landsbygdsbefolkningen ska ha goda förutsättningar men utformningen av reseavdraget måste vara effektiv och träffsäker, inte en bred subvention som skapar nya problem.

Vänsterpartiet

Staten behöver ta ett helhetsansvar för laddinfrastrukturen och säkra en god tillgång till laddplatser i hela landet. Vänsterpartiet har återkommande lyft problematiken med att laddinfrastrukturens uppbyggnad idag är marknadsstyrd. Det är samhällets ansvar att möjliggöra en omställning av fordonsflottan och tillse behovet av laddinfrastruktur i hela landet. Vi har därför i riksdagen bl.a. föreslagit att en strategi för att uppnå EU:s mål om minst en laddpunkt per 10 laddbara fordon ska tas fram.

Miljöpartiet

Vi vill se nationella planer för en kraftig utbyggnad av laddinfrastruktur. Det behövs en förbättrad tillgång till både snabbladdning och normalladdning i hela landet samt att boende ska kunna ladda hemma i såväl villa som bostadsrätt och hyresrätt. Miljöpartiet införde Klimatklivet som innebär att privatpersoner och fastighetsägare får ersättning för att installera laddstationer. Vi satsar 400 miljoner mer per år än regeringen på utbyggnad av laddinfrastruktur.

Socialdemokraterna

Sverige behöver både fler laddstationer och en jämn spridning, och utbyggnaden måste ske i sådan takt och omfattning att den inte blir ett hinder för omställningen. Samtidigt måste klyftan mellan stad och land överbryggas. Laddinfrastrukturen ska byggas ut så att den fungerar i hela landet – från storstäder till landsbygd och glesbygd.

Centerpartiet

Bristen på laddinfrastruktur längs vägarna är ett hinder för klimatomställningen och att det är en grundläggande infrastrukturfråga som politiken måste lösa. Därför vill vi stärka Klimatklivet som bidrar till denna utbyggnad. Målet är att göra det enklare och billigare för hushåll och företag att ställa om till eldrivna fordon, vilket är en central del av vår klimatpolitik som ska göra Sverige rikare, inte fattigare.

Liberalerna

Klimatklivet är ett av regeringens mest effektiva stöd till utbyggnad av ny laddinfrastruktur i hela vårt land och har därför tilldelats rekordstora anslag den här mandatperioden. Satsningarna har lett till att antalet nya laddstolpar har fördubblats jämfört med tidigare mandatperiod, vilket var en av Liberalernas prioriteringar. Regeringen har också satsat på stöd till laddinfrastruktur för tunga fordon, och remitterat förslag som ska göra det enklare för all tung trafik att söka stöd och ställa om till eldrift. Liberalerna vill fortsätta satsa på effektiva styrmedel som slutför utbyggnaden av laddinfrastruktur, såsom Klimatklivet. Vi ser dock fortsatt en utmaning med att etablera laddpunkter på platser där trafikunderlaget är för lågt för att vara lönsamt, vilket riskerar att hämma elektrifieringen av framför allt långväga godstransporter. Liberalerna vill därför införa ett driftstöd för laddinfrastrukturoperatörer på lands- och glesbygd.

Kristdemokraterna

Detta ligger i linje med den politik vi bedriver i regeringsställning nu.

Moderaterna

Moderaterna har under flera år satsat stort på laddinfrastruktur, och den moderatledda regeringen har genomfört stora satsningar på laddinfrastruktur för att alla ska kunna ladda sin elbil i hela landet. Vi vill också göra det enklare att installera en laddpunkt. Den moderatledda regeringen har därför föreslagit lagändringar som gör det enklare för hyresgäst eller bostadsrättshavare att begära installation av en laddpunkt vid sin parkeringsplats.

Sverigedemokraterna

Staten tar redan ett väldigt stort ansvar.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet har i riksdagen föreslagit en geografiskt differentierad vägskatt, som innebär högre vägskatt i storstäder med god tillgång till kollektivtrafik och en låg eller slopad vägskatt på landsbygden där alternativ till bil saknas. Vi vill också se en differentierad avståndsbaserad vägslitageskatt för tung lastbilstrafik.

Miljöpartiet

Sverige ska införa en km-skatt/vägavgifter för tunga fordon som differentieras efter utsläpp, vägslitage och trängsel. Grannländerna Danmark, Tyskland och Polen har redan infört motsvarande för tunga fordon. Väl utformat kommer detta att sänka utsläppen, flytta över gods till framförallt järnvägen och innebära att kostnaden blir lägre på vägar där det är lite trängsel och få alternativ och högre kostnad där det är stor vägträngsel och fler alternativ. På sikt kan detta komma att införas även för personbilar, men fokus är att få det på plats för tung trafik.

Socialdemokraterna

Nuvarande regelverk kommer att behöva reformeras i riktning mot ökad miljöstyrande effekt samtidigt som det inte negativt påverkar transporter i glesbygd. Ett annat viktigt element är att det behöver säkerställa rättvisa konkurrensvillkor mellan svenska och utländska åkerier.

Centerpartiet

Centerpartiet har inte tagit tydlig ställning till just detta förslag. Vi förespråkar generellt principen att förorenaren ska betala för att skapa incitament för klimatsmarta val. Samtidigt vill vi inte att styrmedel får slå orättvist mot exempelvis landsbygden, där bilen ofta är en nödvändighet. Det finns en risk att ett generellt system med vägavgifter riskerar att drabba landsbygdsbor oproportionerligt hårt vilket går emot Centerpartiets politik.

Liberalerna

Generellt verkar Liberalerna för att prissätta det som smutsar ner. En differentierad vägskatt i kombination med ett pris på fossila bränslen kan utformas på olika sätt. Liberalerna vill se distansbaserade vägavgifter på tunga lastbilar som differentieras utifrån deras koldioxidutsläpp. Vidare ser vi positivt på miljözoner för ellastbilar i större städer enligt nederländsk modell, i synnerhet tunga lastbilar eftersom de orsakar större bullerstörningar. Miljözoner är samtidigt en komplex fråga och det finns många perspektiv att beakta. Liberalerna menar att det finns större acceptans för miljözoner som omfattar lastbilar än om de omfattar alla fordon, eftersom personbilar är känsligare för människor. Med det sagt utesluter vi inte en bredare miljözonsreform på sikt. Det är helt avgörande att införandet sker successivt.

Kristdemokraterna

Se sid 14-16 i denna riksdagsmotion https://data.riksdagen.se/fil/C70938A9-2554-4508-B98A-AF731B64C21B

Moderaterna

Moderaterna ser behovet av att finansiera infrastrukturen på ett hållbart sätt i takt med att fordonsflottan elektrifieras och bränsleskatteintäkterna minskar. Hur framtidens vägfinansiering ska se ut, inklusive eventuella differentierade avgifter, är en fråga vi ännu inte tagit slutlig ställning till.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet ser positivt på förslaget att pengar från vägavgifter och andra intäkter från vägtrafik i högre grad används för kollektivtrafik och stöd till landsbygd där alternativ till bil saknas. Samtidigt är det värdefullt att kommunerna är delaktiga och ges möjlighet att, utifrån sina lokala behov och förutsättningar, påverka hur resurserna används på bästa sätt.

Miljöpartiet

Intäkter från trängselskatt ska gå till kollektivtrafiken och vi är öppna för att fler städer som önskar införa trängselskatt ska få den möjligheten för att både minska vägträngsel och skapa intäkter till kollektivtrafiken. Vägavgifter finns idag för att återbetala en infrastrukturinvestering. När investeringen är återbetald kan avgiften gå till att finansiera järnväg och kollektivtrafik. Intäkterna från ETS2 ska gå tillbaka hushållen i form av riktade stöd för omställningen samt för att motverka högre kostnader för hushåll med lägre inkomster samt för de som bor utanför städerna.

Socialdemokraterna

Kollektivtrafiken behöver bli både bättre och billigare. Fler måste även ha råd och möjlighet att köra elbil. För att bidra till en rättvis omställning i hela landet vill vi göra elbilen billigare för vanligt folk. Om priserna på drivmedel skulle drivas upp kraftigt av ETS 2 kan hushållen behöva kompenseras. Däremot anser vi inte att särskilda intäkter i statsbudgeten ska öronmärkas för specifika åtgärder.

Centerpartiet

Vi stödjer generellt satsningar på kollektivtrafik och efterlyser fler reformer som gynnar landsbygden, exempelvis ett förändrat reseavdrag, men hur dessa satsningar ska finansieras har vi inte specificerat på det sätt som frågan föreslår genom en direkt öronmärkning av intäkter.

Liberalerna

Liberalerna är generellt för en klimatsmart skatteväxling, där intäkter från exempelvis koldioxidskatt och utsläppsrätter används för att ytterligare underlätta omställningen från det fossila. Regeringens riktade elbilspremie till människor på landsbygd är ett sådant exempel. Det viktigaste är att underlätta för de som drabbas hårdast av högre omställningskostnader. På så sätt stärker vi den folkliga acceptansen för klimatomställningen.

Kristdemokraterna

Det är viktigt att vi påminner oss om att hållbarhet har tre olika dimensioner. Därför är det klokt att göra riktade satsningar som underlättar för mer resurssvaga hushåll men vi har inte tagit ställning i detalj i denna fråga.

Moderaterna

Moderaterna anser att intäkter från exempelvis trängselskatter ska disponeras lokalt och regionalt där de tas ut, inte omfördelas centralt till kollektivtrafik i andra delar av landet. Det är också en grundläggande princip att avgifter bara ska finansiera den verksamhet de tas ut i, medan skatter kan användas för annat än det som beskattas.

Sverigedemokraterna

Det är ineffektivt att öronmärka intäkter i statens budget.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet ser stor potential i den havsbaserade vindkraften. Vi har i riksdagen föreslagit att ge Energimyndigheten i uppdrag att peka ut lämpliga områden och arrangera auktioner, istället för det marknadskaos som råder idag där företag själva ska hitta områden för exploatering. Vi föreslår också att anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft ska avskaffas och istället ska bekostas genom statlig finansiering. Samtidigt bör staten bör gå in med ett 25 procents ägande i parkerna. Vi vill även införa vindkraftspeng för lokal acceptans.

Miljöpartiet

Att bygga ut havsbaserad vindkraft i Sverige är avgörande för att säkra låga elpriser och mer grön el till industrins klimatomställning. Miljöpartiet vill att staten ska finansiera utbyggnad av stamnät och anslutningspunkter till havs. Vi vill också att Tidöregeringens avslag på all havsbaserad vindkraft i Östersjön ska omprövas och ge tillbaka uppdraget till Försvarsmakten om att verka för att hitta lösningar som möjliggör att kombinera försvarsintressen med energiproduktion.

Socialdemokraterna

Den nuvarande regeringens försämringar av möjligheterna för havsbaserad vind har lett till att investeringarna i nya anläggningar kraftigt har bromsat in. Den utvecklingen behöver vändas. Vi behöver mer havsbaserad vindkraft och vill se ett nytt system för ökad etablering. .Så kan vi klara klimatomställningen, elektrifieringen och driva fram nya industrijobb i hela landet.

Centerpartiet

Vi vill se en snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Svenska Kraftnät ska bekosta stamnät ut i havet för snabbare anslutning och samarbetet med Försvarsmakten måste öka. Det finns tekniska lösningar och goda exempel från våra grannländer. Det här handlar om politisk vilja, inte om avsaknad av lösningar och förslag.

Liberalerna

Havsbaserad vindkraft har stor potential att bidra till en robust fossilfri elproduktion. Precis som för kärnkraften innebär havsbaserad vindkraft stora investeringar och långa projekttider. En del investeringar som är samhällsekonomiskt effektiva blir inte av då aktörerna har svårt att bära stora ekonomiska risker över lång tid. Liberalerna överväger en slags riskdelningsmodell – lik den för kärnkraften – för havsbaserad vindkraft som kombineras med flexibilitet och lagring för att stärka kraftsystemet. Utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften får inte ske på bekostnad av vår försvarsförmåga, men Liberalerna vill möjliggöra en bättre samexistens. Exempelvis bör olika tekniska lösningar som exempelvis sensorsystem fortsätta utredas och utvecklas. På så sätt stärker vi både vår energiförsörjning och försvarsförmåga.

Kristdemokraterna

Vi behöver bygga ut mer elproduktion och alla fossilfria energislag behövs i mixen. Däremot vill vi inte subventionera kablarna utan investeringarna måste kunna leva på egna meriter.

Moderaterna

Sverige är idag i akut behov av planerbar elproduktion i södra Sverige, något som havsvindkraft inte kan bidra med. Därför fokuserar Moderaterna i dagsläget på att lyckas bygga ut de planerbara kraftslagen. Vindkraften har även i över 10 år erhållit flera miljarder i stöd. Det vore väldigt positivt om vindkraftsbranschen kunde hitta synergier med försvaret, det är dock något vindkraftsbranschen måste säkerställa.

Vänsterpartiet

Kommuner och regioner kämpar med begränsade medel, medan stora bolag gör miljardvinster utan att återinvestera lokalt. Värdet av vad som skapas måste i högre utsträckning komma lokalbefolkningen till del. Vänsterpartiet föreslår därför bland annat att fastighetsskatten för elproducerande fastigheter ska stanna lokalt, att 5 öre per producerad kWh ska gå till kommunerna via energiskatten och att mineralersättningen ska höjas betydligt.

Miljöpartiet

Kommuner och regioner som bidrar med stora samhällsnyttor genom t.ex. energiförsörjning behöver få ersättning för den nytta de bidrar med och för skadorna på miljön. Miljöpartiet vill permanenta och höja ersättningen till kommuner för vindkraft samt införa en motsvarande återbäring på vattenkraften till regionerna. Vi vill även ge närboende rätt till ersättning och delägarskap. Vi vill att ekonomiska värden som uppstår från gruvbrytning ska stanna i Sverige samt att staten ska ta mer ansvar för att stötta kommuner, inte minst i snabb expansion till följd av gröna industriinvesteringar.

Socialdemokraterna

Vi vill införa ekonomiska incitament för att stärka den lokala acceptansen för mer vindkraft bland närboende och berörda kommuner. Vi anser även att en större andel av det värde som gruv- och mineralnäringen genererar borde komma lokalsamhället till del.

Centerpartiet

Mer av de värden som skapas vid energi- och mineralutvinning ska stanna lokalt. Centerpartiet vill att intäkter från fastighetsskatten från samtliga kraftslag ska stanna kommunalt och regionalt utan administrativa mellansteg. Det behöver fastslås i lag. För mineralutvinning vill vi att ersättningen till både markägare och kommuner ökas för att säkerställa rättvis kompensation. Syftet är att öka den lokala acceptansen och se till att de som bidrar till hela landets försörjning får en rättmätig del av vinsten.

Liberalerna

Regeringen har nyligen beslutat att ekonomisk ersättning ska betalas ut till berörda kommuner och fastighetsägare som bor nära vindkraftsparker, i syfte att stärka de lokala incitamenten för utbyggnad av fossilfri energi. Enligt Liberalerna är lokal acceptans och förankring avgörande vid etablering av elproduktion men också för att vi ska kunna etablera de gruvor vi behöver för klimatomställningen.

Kristdemokraterna

Vi vill att ersättningen ska finansieras av det företag som ansvarar för produktionen, det ska inte gå via skattsedeln. Viktigt också att ersättningen når enskilda hushåll som påverkas, det ska inte bara vara kommunen som får ersättningen.

Moderaterna

Moderaterna har tagit ställning för och därefter genomfört så att kommuner får en del av fastighetsavgiften från lokal vindkraftsproduktion, och att närboende ska få rätt till ersättning från vindkraftsbolagen. Det kommer att öka den lokala nyttan och därmed acceptansen för vindkraft. Moderaterna har inte tagit ställning till om ett sådant system ska omfatta flera kraftslag och näringar. Det skulle i så fall kräva en mer omfattande skattereform då det påverkar utjämningssystemet.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill att staten ska öka sin kontroll över viktig elinfrastruktur. Det är på så sätt som vi säkerställer en stabil elförsörjning, samtidigt som vi pressat ner elpriserna.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill införa ett planeringsmål för effekt från grön baskraft samt ett investeringsstöd för grön baskraft. Med grön baskraft menar vi t.ex. höjd effekt från befintlig vattenkraft, mer flexibilitet och effekt från kraftvärmen, energilagring i form av värmelager, pumpkraft och batterier samt gasturbiner drivna på förnybara bränslen, samt efterfrågeflexibilitet. Vi vill också förlänga och öka finansieringen av länsstyrelsernas regionala energiplanering samt att staten ska ta ett större ansvar för att synka utbyggnaden av elproduktion och -konsumtion genom statliga elektrifieringsavtal.

Socialdemokraterna

För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över elförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt så mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet, där ingår även möjligheter till flexibilitet och energilagring.

Centerpartiet

Centerpartiet vill att vi ska få ett mer robust och effektivt elsystem. Vi vill även reformera ellagen för att främja flexibilitetstjänster och se över ersättningsmodeller för energilagring. Målet är att bygga bort elprisområden genom ökad produktion i söder och bättre överföring. Det behövs planeringsmål på kort och medellång sikt och myndigheternas processer måste kortas kraftigt så att bolagen kan fortsätta bygga ut på marknadsmässiga villkor.

Liberalerna

Liberalerna anser att staten ska ta ett tydligt systemansvar för att energisystemet fungerar: för långsiktig planering, stabila spelregler, robusta elnät och för att undanröja hinder för ny fossilfri produktion. Staten ska sätta ramarna men inte detaljstyra. Energipolitiken har lagts om under den liberala borgerliga regeringen. Leveranssäkerheten och fossilfri el står nu i centrum. Att åstadkomma detta kräver fossilfri elproduktion (av flera olika slag), men också lagring och flexibilitetstjänster. Hur dessa kombineras för att samhällsekonomiskt bygga ett starkt elsystem är inte en politisk fråga. Vi måste återigen låta ingenjörerna få bygga elsystemet. Stora insatser har gjorts under mandatperioden för att göra elsystemet mer robust och resilient. Genom regeringens satsningar på investeringsstödet Kraftlyftet kan elsystemets förmågor förbättras där det behövs som mest, vilket bl.a. kan innebära investeringar i energilager såsom batterier.

Kristdemokraterna

Detta ligger i linje med den politik vi bedriver i regeringen och som mynnade ut i energipropositionen där två nya energipolitiska mål - ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål - beslutades. Det är också viktigt att en tillräckligt stor andel av elsystemet utgörs av planerbar baskraft, den väderberoende får tillkomma som ett komplement.

Moderaterna

Moderaterna anser att staten är ansvarig för att säkerställa ett sammanhållet konstandseffektivt system som kan leverera el där det behövs när det behövs. Under mandatperioden har riksdagen beslutat om energipolitikens långsiktiga inriktning där just detta tydliggörs. Vi har också tagit många steg på vägen mot att ny kärnkraft ska bli verklighet i Sverige. Det är nödvändigt för att el ska finnas där och när den behövs, och till konkurrenskraftiga priser.

Sverigedemokraterna

Staten tar redan ansvar inom ramen för de regler som finns på inre marknaden.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill att Sverige ska anta en handlingsplan för hur klimatskadliga subventioner kan avvecklas i närtid med hänsyn till ekonomiskt utsatta och regioner.

Miljöpartiet

Vi vill fasa ut fossila subventioner och istället prissätta fossila utsläpp. Vi vill införa ett nationellt utsläppshandelssystem för transportsektorn som dimensioneras utifrån klimatmålen. Tills det kan införas vill vi höja klimatkrav och koldioxidskatt på drivmedel. Intäkterna ska gå tillbaka till hushållen genom transportstöd och elbilsstöd. Vad gäller jordbruket föreslår vi exempelvis att ersätta den nedsatta dieselskatten med ett generellt skatteavdrag (grönt jordbruksavdrag) samt införa en biopremie för att möjliggöra övergången till biodrivmedel.

Socialdemokraterna

Klimatomställningen ska vara rättvis och möjlig att genomföra för människor och företag i hela landet. Därför kommer det att krävas riktade stöd som tar hänsyn till olika branschers skilda förutsättningar att klara av omställningen. Att direkt ta bort alla subventioner av fossila drivmedel till tex jordbruket tror vi skulle vara kontraproduktivt.

Centerpartiet

De fossila subventionerna behöver omedelbart fasas ut. Det är en central del i Centerpartiets klimatpolitik och förslag om en grön skatteväxling, där förorenaren betalar. Samtidigt är vi tydliga med att omställningen måste vara rättvis. Centerpartiet föreslår därför kompensatoriska åtgärder, som ett fossilfritt och teknikneutralt jordbruksavdrag och en grön skatteåterbäring som betalas ut till alla medborgare, med dubbelt belopp till landsbygdsbor, för att underlätta övergången från fossila bränslen.

Liberalerna

Liberalerna vill fasa ut alla fossila subventioner, inklusive de som går till jordbruket. Det behöver dock göras på ett sätt som värnar konkurrenskraften. Utfasningen måste utformas så att den inte leder till koldioxidläckage eller ökad import med högre klimatpåverkan. Nedtrappningen av jordbrukets dieselsubventioner och prissättning av jordbrukets utsläpp behöver ske parallellt med andra typer av stöd, skattelättnader och teknikfrämjande reformer. Det här behöver tas fram tillsammans med aktörer inom jordbruket. Genom tydliga spelregler och incitament kan utsläppen från jordbruket minska och hinder för nya tekniska lösningar undanröjas.

Kristdemokraterna

För att säkerställa svensk livsmedelsproduktions konkurrenskraft behöver vi ge sänkt skatt på fossila drivmedel eftersom de verkar på en internationell marknad.

Moderaterna

Vi är positiva till en omställning inom de gröna näringarna, som på sikt måste minska sin användning av fossila drivmedel. I dagsläget är dock möjligheterna väldigt begränsade och ett avskaffande av stödet för jordbruksdiesel skulle allvarligt skada svensk produktion och självförsörjning av livsmedel.

Sverigedemokraterna

Utan dieselsubventioner till lantbruket kommer svensk livsmedelsproduktion minska och utsläppen från svenskarnas livsmedelskonsumtion kommer öka. Mycket dåligt förslag.

Vänsterpartiet

Energigemenskaper ger stora möjligheter till energieffektivisering, kan minska användandet av fossila energislag och kan dessutom minska elräkningen för de inblandade. Vänsterpartiet har därför i riksdagen föreslagit att staten borde göra det enklare att bilda och driva energigemenskaper.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill underlätta för energigemenskaper genom flera åtgärder. Helt grundläggande är att införa en definition av energigemenskaper så att regelverk, skatter och ev stöd kan utformas för att främja energigemenskaper. Vi vill även underlätta för energigemenskaper att göra investeringar samt se över energiskatten i syfte att bl.a. underlätta för fler energigemenskaper. Vi vill även ge ansvariga myndigheter i uppdrag att genomföra en nationell stöd- och informationssatsning om hur man bildar och driver energigemenskaper.

Socialdemokraterna

Det ska vara enkelt att lokalt producera vind- och solenergi. Exakt vilka åtgärder som behövs för att ytterligare stimulera detta behöver utredas.

Centerpartiet

Vi vill aktivt främja lokal och egenproducerad energi och vi har konkreta förslag för att göra det enklare och mer lönsamt för privatpersoner, föreningar och lokalsamhällen att producera och dela el. Bland annat vill vi avskaffa energiskatten på egenanvänd solel, förenkla reglerna för eldelning med grannar och lokala solparker samt ge andelsägare i kooperativ och bostadsrättsföreningar samma gröna avdrag som villaägare. Målet är att frigöra kraften hos de som vill vara en del av energiomställningen.

Liberalerna

Att kunna installera solceller på taket på exempelvis villan, sommarstugan eller bostadsrättsföreningens tak bör vara enkelt. Det ska också vara enkelt för människor att gå samman om gemensamma installationer. De hinder som fortfarande finns kvar måste undanröjas. Ur samhällets perspektiv är det positivt när människor tar egna initiativ för att stärka elsystemet. Styrmedlen behöver vara utformade så att elsystemet byggs samhällsekonomiskt effektivt. Liberalerna vill se att energiskatten på el sänks för att på sikt avskaffas, oberoende av på vilket fossilfritt sätt den har producerats.

Kristdemokraterna

Vi ser gärna att mikroproduktion kompletterar den mer storskaliga men det är också viktigt att det finns ett systemansvar från staten som säkerställer att en tillräckligt stor andel elproduktion är planerbar och leveranssäker oavsett väderförhållanden.

Moderaterna

Det är redan möjligt och det finns stöd för att börja producera och lagra egen el. Moderaterna anser att dagens regelverk är fullgoda.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet har i riksdagsmotion Hållbart skogsbruk för biologisk mångfald och klimatet föreslagit en rad åtgärder för detta.

Miljöpartiet

Dagens skogsvårdslag är otillräcklig för att bevara arter, stärka kolinlagringen och upprätthålla landskapets ekologiska funktioner. För att maximera kolinlagringen, bevara de mest värdefulla skogarna, som ur- och naturskogar, samt säkra klimatanpassade skogsbruksmetoder, krävs att avverkningsnivåerna minskar och skogsvårdslagen moderniseras. Vårt övergripande mål är att lagstiftningen för skogsbruk ska föras in i Miljöbalken.

Socialdemokraterna

Den svenska skogspolitiken vilar på två jämställda mål – miljö och brukande, något som vi anser att den befintliga skogsvårdslagen säkerställer. Ökad kolinlagring i skogen är viktigt för att klara klimatmålen. Detta kan uppnås genom förbättrad skogsskötsel, ett variationsrikt skogsbruk och växtförädling. Ett aktivt och hållbart brukande är samtidigt avgörande, eftersom skogsråvara också behövs för att ersätta fossila alternativ.

Centerpartiet

Ett aktivt och växande skogsbruk är en av de viktigaste nycklarna i klimatomställningen. En välskött och brukad skog binder mer koldioxid och ger förnybara material för att ersätta fossila alternativ som plast och betong (substitutionseffekten). Centerpartiet förespråkar därför en politik för ökad tillväxt och ett hållbart brukande, inte en ny lag som syftar till att minska avverkningarna.

Liberalerna

Skogen har en viktig roll i klimatarbetet – den både binder koldioxid och förser oss med förnybara råvaror som kan ersätta fossila material. För att Sverige ska kunna nå sina klimatmål är ett hållbart skogsbruk med god tillväxt avgörande. Liberalerna vill förena en stark äganderätt med tydliga samhällsincitament. Den som äger skog har intresse att förvalta och vårda över tid, men hela samhället är beroende av skogens ekosystemtjänster. Dessa allmänna nyttor kan inte ensidigt läggas på enskilda markägare. Därför vill Liberalerna både stärka äganderätten för skogsägare som tar miljöansvar och skapa bättre incitament för ett hållbart skogsbruk där biologisk mångfald och ökat koldioxidupptag premieras. Ett exempel är regeringens rekordstora satsningar på återställande av utdikade våtmarker. Liberalerna vill införa fungerande ekonomiska styrmedel för naturbaserade kolsänkor, exempelvis genom kolinlagringsavtal och kolkrediter som skulle ge markägare ersättning för koldioxidupptag.

Kristdemokraterna

Ska vi klara vår klimatåtaganden måste skogen få brukas och inte bara vara en kolsänka. Vi är positiva till att gödsla skogen för att öka tillväxten.

Moderaterna

Aktivt brukad skog binder mer kol än skog som lämnas orörd, och ökad produktion av träprodukter bidrar till att binda kol över lång tid. Vi håller med om att skogen spelar en roll i klimatomställningen – men en ny lag som begränsar avverkning är fel väg. Det är upp till skogsägaren att förvalta sin skog ansvarsfullt – inte politiken att detaljreglera den.

Vänsterpartiet

Vi vill införa ekonomiska stöd för att lämna kalhyggesbruket och bruka skogen kalhyggesfritt samt för att låta skogen stå längre innan den avverkas. Vi har även föreslagit ett nationellt mål om att kalhyggesbruket ska fasas ut.

Miljöpartiet

Vi vill se en bred övergång till mer variation, kontinuitet och naturnära skogsbruksmetoder inom skogsbruket. Det kräver en modernisering av dagens lagstiftning, ekonomiska incitament och en omfattande ökning av den oberoende rådgivningen om alternativ till kalhyggesbruket. Kalhyggen måste minska till storlek och antal, och den sammanlagda storleken på tidsmässigt och rumsligt närliggande hyggen, måste begränsas. I särskilt klimatkänsliga områden krävs ett stopp för kalhyggen. Statliga skogar bör gå före och ställa om till naturnära brukningsmetoder.

Socialdemokraterna

Det finns inte en enda metod som fungerar överallt. Därför behöver vi ha rätt träd för rätt plats och jord, och med rätt avverkningsmetod. För att möta klimatutmaningar och bevara den biologiska mångfalden behöver vi fortsätta utveckla hållbara skogsbruksmetoder. Det är viktigt att kunskapsstödet utvecklas till inte minst de privata skogsägarna.

Centerpartiet

Vi förespråkar frihet under ansvar för skogsägaren. Det innebär att skogsägaren själv, som bäst känner sin mark, ska ha stor frihet att välja skogsbruksmetod. Vi ser ett värde i att det finns en mängd metoder och vill inte låsa fast markanvändningen. Att helt avskaffa det moderna trakthyggesbruket (även kallat kallhyggesbruk) skulle gå emot denna princip om valfrihet för den enskilde skogsägaren. Istället för förbud vill vi uppmuntra till variation och metoder anpassade för varje specifik skog, där kontinuitetsbruk kan vara ett av flera alternativ.

Liberalerna

Skogens ekosystemtjänster för att binda koldioxid och bevara biologisk mångfald är lika viktig som att kunna bruka skogen och ersätta fossilbaserade varor med biobaserade. Skogsbruket behöver gå mot mer hyggesfritt men vi sätter inget siffersatt mål. Det är viktigt att det vid varje avverkning görs en avvägning av vilka hänsyn som bör tas.

Kristdemokraterna

Ge ansvar och befogenhet till den enskilda skogsägaren. Samma lösning passar inte överallt. Det är upp till varje skogsägare att själv avgöra. Staten ska inte peka med hela handen.

Moderaterna

Det ska vara upp till skogsägaren, inte politiken, att bestämma hur den egna skogen brukas. Att lagstifta bort en etablerad brukningsmetod är ett allvarligt ingrepp i äganderätten. Svensk skogspolitik är dessutom en framgångssaga där svenska skogsägare varje dag bidrar till biologisk mångfald och klimat genom frivilliga avsättningar, hänsynsytor och ett aktivt och hållbart skogsbruk. Aktivt brukad skog binder mer kol över tid än skog som lämnas för fäfot.

Vänsterpartiet

Vi har föreslagit att Sverige bör anta en målsättning om att 30 procent av skogsmarken långsiktigt ska skyddas i ekologiskt sammanhängande nätverk med avseende på naturtyp och geografisk utbredning.

Miljöpartiet

För att värna den biologiska mångfalden och stoppa förlusten av arter och ekosystem, behöver alla resterande ur- och naturskogar skyddas, och Sverige måste nå våra åtaganden internationellt och inom EU om att skydda 30% av naturen till 2030. Utgångspunkten ska vara ett representativt urval av naturtyper, konnektivitet mellan livsmiljöer och att säkra ekologiskt funktionella landskap. Fördelningen mellan områden återstår att kartlägga exakt, men skydd av återstående ur- och naturskogar innebär att skyddet av produktiv skogsmark ökar till åtminstone 15%.

Socialdemokraterna

Det är viktigt att skog med höga naturvärden skyddas. Samtidigt behöver vi bruka skogen på ett hållbart sätt där vi balanserar djur- och växtliv, klimat, jobb och tillväxt. Sverige har under modern tid haft en utveckling med ökad skoglig tillväxt och parallellt med detta har även andelen skyddad skog genom naturreservat och frivilliga avsättningar ökat. Det finns flera sätt att skydda skog och öka kolinlagringen. Den svenska skogen måste förvaltas på ett sätt som säkerställer att vi uppfyller våra åtaganden om kolinlagring och biologisk mångfald, både nationellt och internationellt.

Centerpartiet

Centerpartiet stödjer skydd av värdefull skog, men anser att det i första hand måste ske frivilligt, med respekt för äganderätten och med full och rättvis ersättning till markägaren. Vi motsätter oss tvång och är kritiska till att sätta upp procentuella mål som riskerar att köra över den enskilde skogsägaren. Centerpartiet menar också att befintliga skyddade områden måste skötas bättre innan staten i stor skala inrättar nya. Målet om mer skyddad skog delas, men inte medlen som föreslås.

Liberalerna

Den återstående orörda skogen ska skyddas. Men även andra områden, utan de allra högsta naturvärdena, behöver skyddas både för den biologiska mångfaldens skull och för att ge människor möjlighet till rekreation. Hur mycket som behöver skyddas styrs av hur varsamt den återstående skogen brukas. Ju bättre vi blir på att bruka skogen på ett ansvarsfullt sätt, desto mindre blir behovet av strikt skydd.

Kristdemokraterna

Vi behöver bruka skogen för att kunna dels klara våra klimatåtaganden, dels säkerställa konkurrenskraften i skogsnäringen. Enligt Miljömålsberedningens delbetänkande och internationella naturvårdsunion (IUCN) har Sverige redan skyddat nära 30% inklusive OECM, varav nära 10% är strikt skyddade - vilket placerar oss bland bäst av alla EU-länderna i förhållande till målen.

Moderaterna

Sverige skyddar redan idag stora arealer skog. Andelen behöver inte öka. Prioriteten bör vara att sköta redan skyddade områden bättre. Formellt skydd ska ske frivilligt och med full ersättning till markägaren.

Miljöpartiet

Skogsbruket skulle kunna göra långt större klimatnytta än idag, i synergi med åtgärder som samtidigt stärker den biologiska mångfalden och klimatanpassningsförmågan. Avverkningsnivåerna behöver minska, skogen måste få växa längre innan den avverkas, och en större del av virkesråvaran behöver användas till produkter med lång livslängd som lagrar koldioxid över längre tid. Naturnära och hyggesfria skogsbruksmetoder kan bevara naturvärden och öka klimatnyttan, höja förädlingsvärdet och lönsamheten för skogsägaren, och öka samhällsnyttan.

Socialdemokraterna

Skogsindustrin har en viktig roll i klimatomställningen. Skogen binder kol när den växer och skogsråvara behövs för att ersätta fossil råvara där den fasas ut. Samtidigt behöver vi öka förädlingsvärdet, utveckla långlivade träprodukter och stärka återanvändning och återvinning i en cirkulär bioekonomi. Därutöver måste vi värna allemansrätten som säkerställer att alla människor har möjlighet att vistas ute i naturen.

Centerpartiet

Vi vill utveckla bioekonomin och vi vill se ökade satsningar på forskning och utveckling för att ta fram fler förädlade och långlivade träprodukter, som trähus, textilier och biodrivmedel. Detta ser vi som avgörande för att ersätta fossila material och binda kol.

Liberalerna

Skogsråvaran är helt nödvändig för att vi ska kunna ersätta fossil råvara och nå hela vägen till nettonollutsläpp till år 2045. Olja och gas som råvara måste ersättas med icke-fossilt kol. Skogen är vår viktigaste källa. Ett aktivt hållbart skogsbruk kan både ge oss kolinlagring och ett stort uttag av virke. När virket används till långlivade produkter binds kolet länge och vi får den bästa klimatnyttan. Skogsbruket bör styras om mot långlivade produkter med högt förädlingsvärde. Här finns en stor potential för skogsindustrin att öka sitt värdeskapande.

Kristdemokraterna

Vi behöver skogens produkter till att ersätta många fossila produkter inom t ex bygge och kemisk industri. Skogen behöver få brukas för att göra bästa möjliga klimatnytta.

Moderaterna

Aktivt brukad skog binder mer kol än skog som lämnas orörd, och ökad produktion av träprodukter bidrar till att binda kol över lång tid. Därför är det bra med ökad förädling och välkommet med innovationer. Skogen erbjuder fantastiska möjligheter inom många områden men att styra vilken råvara industrin får använda eller begränsa virkesuttaget ställer vi oss inte bakom.

Vänsterpartiet

Naturrestaurering måste prioriteras och genomföras på vetenskaplig grund.

Miljöpartiet

Den svenska restaureringsplanen måste baseras på vetenskap och åtgärderna behöver full finansiering. Det krävs en kraftsamling i hela samhället, en anpassning av relevant lagstiftning och nya styrmedel. Det behöver bli lönsamt och enkelt att restaurera naturen.

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna delar bilden av att Sverige ska leva upp till sitt åtagande att inom ramen för EU:s naturrestaureringsförordning ta fram en naturrestaureringsplan för svensk natur. Genomförandet behöver ske på ett sätt som tar hänsyn till svenska förhållanden, skogsägares ansvar och den svenska modellen med frihet under ansvar. Restaureringsåtgärder bör i första hand riktas mot områden där de ger störst ekologisk effekt och kombineras med ett aktivt och hållbart brukande i övriga landskapet.

Centerpartiet

Centerpartiet instämmer i att naturmiljöer behöver restaureras. Vi har själva lyft att skötseln av skyddade områden är eftersatt och vill öka takten i restaureringen. En nationell plan för restaurering är positiv och den måste bygga på dialog, frivillighet och full ersättning till berörda markägare.

Liberalerna

Skogen och skogsbruket är viktiga för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden gentemot EU både inom klimatområdet och när det gäller den biologiska mångfalden. Det finns ett behov av att återskapa värden som har gått förlorade i skogslandskapet. Det är möjligt att bedriva ett aktivt skogsbruk utan att utarma den biologiska mångfalden. Det är inte tillräckligt att enbart skydda värdefulla områden. Skogsbruket och naturvården måste också fungera tillsammans. I den mån det är oundvikligt ska begränsningar främst ske inom den statliga skogen.

Kristdemokraterna

Vi är överens om att vi ska ha en långsiktig horisont för att skydda och återställa naturmiljö men vi vill inte att makten över dessa beslut ska ligga i Bryssel.

Moderaterna

Beslut om hur svensk skogsmark förvaltas ska fattas i Sverige – inte i Bryssel. Vi är mycket kritiska till förordningen, som hotar äganderätten och självbestämmandet över skogen. Skogsägare gör redan mycket för biologisk mångfald – genom frivilliga naturvårdsinsatser och avsättningar, ofta inom ramen för FSC/PEFC-certifiering.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet har sedan länge drivit detta krav.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill se ett nationellt mål för konsumtionsbaserade utsläpp som följs upp med konkreta åtgärder. Det ska vara lätt att göra rätt. En hållbar och cirkulär konsumtion ska främjas där miljömässigt bättre produkter blir enklare att välja och billigare att laga. Det behövs även en politik som reglerar bort produkter som är skadliga. Vi vill se en lagstiftning mot greenwashing som skyddar konsumenter från missledande påståenden och falsk marknadsföring. Förutom en stor vinst för konsumenterna ger det en rättvis konkurrens för de företag som faktiskt investerar i hållbarhet.

Socialdemokraterna

Miljömålsberedningen presenterade i april 2022 förslag om att det klimatpolitiska ramverket ska kompletteras med mål för konsumtionens klimatpåverkan och exportens klimatnytta. Tyvärr har SD-regeringen inte tagit detta arbete vidare.

Centerpartiet

Vi har aktivt drivit ett mål för att tydliggöra både konsumtionens klimatpåverkan och exportens klimatnytta. Vi fick med oss övriga partier i Miljömålsberedningen på det, men regeringen har inte genomfört förslagen. Det är viktigt att prissätta utsläppen i hela värdekedjan. Vilket även kan kompletteras nationell klimatmärkning på produkter. Syftet är att ge konsumenter makten att välja rätt och uppmuntra marknaden att ta fram mer hållbara varor.

Liberalerna

Alla utsläpp från alla sektorer globalt behöver nå hela vägen till noll. Det innebär att utsläppen från både vår konsumtion och vårt resande kommer att behöva gå till noll för att vi ska stoppa klimatförändringarna. Konsumtion är i sig inte fel, men de varor vi köper behöver hålla längre och de behöver vara möjliga att återvinna. Det finns idag ett slit- och-släng-beteende som leder till stor klimat- och miljöpåverkan. Kläder och produkter från onlineplattformar som Temu och Shein innehåller kemikalier som både är farliga och olagliga i EU. De producerar stora sopberg och de säljs på ett sätt som rundar EU:s regelverk och därmed på ett orättvist sätt missgynnar de företag som sköter sig. Det här är ohållbar konsumtion. Liberalerna vill begränsa skadliga affärsmodeller som “ultra fast fashion”. Vi vill också fortsätta förbättra lagstiftningen så att allt mer återanvänds, repareras och till sist återvinns.

Kristdemokraterna

Vi vill inte problematisera resandet i sig utan vill inrikta oss på utsläppen. Handel är i grunden något positivt men vi ser gärna att EU har skarpa klimattullar mot andra länder där produkter har tillverkats genom kolbaserad elproduktion.

Moderaterna

Sverige står för 0,1 % av de globala utsläppen. Konsumtionsbaserade mål med åtgärder mot utrikesflygande och import drabbar vanliga människor utan märkbar global klimateffekt. Moderaterna föredrar marknadsbaserade styrmedel som koldioxidprissättning inom ETS framför förbud och beteendestyrning. Det vore också bra om omvärldens konsumtion av svenska produkter – som ofta produceras med låga klimatutsläpp – ökade. Det skulle tränga undan produktion med större miljöpåverkan, vilket vore positivt för såväl klimatet som miljön.

Vänsterpartiet

Vi vill vi inrätta en klimatinvesteringsmyndighet med det uppdraget att planera, samordna och prioritera inom ramen för det omfattande investeringsprogram (700 miljarder under 10 år) som vi söker mandat för att genomföra.

Miljöpartiet

En snabb och rättvis omställning förutsätter mer statlig finansiering och riskdelning. Miljöpartiet vill att staten ska investera i förnybar energi, järnväg och gröna industrisatsningar. Vi vill även upprätta en statlig grön investeringsbank.

Socialdemokraterna

För att få fart på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital.

Centerpartiet

Centerpartiet vill generellt påskynda och underlätta för stora gröna investeringar i bland annat infrastruktur och industri och vi har bl.a. uttryckt att nya vägar för finansiering behöver prövas för projekt av nationellt intresse och stödjer statliga verktyg som Industriklivet. Däremot har vi inget specifikt ställningstagande för eller emot förslaget om att inrätta en särskild statlig investeringsbank. Vårt fokus är i första hand att förbättra befintliga stödformer och förenkla regelverk för att mobilisera kapital.

Liberalerna

Staten är en avgörande aktör både för att skapa förutsättningar och möjliggöra privata investeringar i omställningen, men kan också spela en viktig roll i att finansiellt stötta marknadsintroduktionen av olika fossilfria lösningar samt forskning och utveckling. Brådskan att få förändringar till stånd motiverar insatser, men dessa måste utformas så att de inte snedvrider konkurrensen, tränger undan privat kapital eller tar över en risk som marknaden själv borde bära. Liberalerna anser att det här i första hand ska skötas på EU-nivån, dels för att det behövs i alla medlemsstater och dels för att det undviker problem i den inre marknadens funktion. För att mer privat kapital ska investeras i klimatomställningen ska ett klimatinvesteringsavdrag för företag införas samt innovationspriser införas där upptäckter och uppfinningar som minskar utsläppen belönas. EU:s kapitalmarknad ska också integreras ytterligare för att underlätta privata investeringar i industrins klimatomställning.

Kristdemokraterna

Även om syftet är gott är vi inte i dagsläget övertygade om att staten ska agera bank utöver den bank vi redan har, dvs Riksbanken.

Moderaterna

Staten har en roll att spela när det gäller satsningar på den gröna omställningen genom effektiva och tydliga incitament. Men det ska alltid ske på ett sätt som värnar skattebetalarnas pengar och inte snedvrider konkurrensen. Vi håller inte med om att en särskild investeringsbank är rätt typ av insats. Staten bör inte välja ut vilka företag som ska finansieras, framförallt för att staten inte kan förutse vilken teknik som blir mest lyckad. Moderaterna vill istället se bättre ekonomiska villkor för forskning vilket kommer driva fram de bästa nya gröna teknikerna.

Vänsterpartiet

Vi vill göra om nuvarande “Blåa” ROT-avdrag till ett Grönt ROT-avdrag.

Miljöpartiet

ROT-avdraget behöver utvecklas för att styras mot hållbara åtgärder och samtidigt behöver bredare målgrupper än idag kunna omfattas av ROT eller ett motsvarande stöd. För att fler målgrupper ska kunna innefattas kan ett grönt rotavdrag behöva kombineras med ett grönt stöd riktat mot fastighetsägare av flerbostadshus, exempelvis bostadsrättsföreningar och hyresfastigheter. Genom detta underlättas för energieffektiviseringar och åtgärder som förbättras fastigheternas långsiktiga bevarande. Utformningen av ett sådant stöd behöver utredas.

Socialdemokraterna

Vi vill göra om rotavdraget så att de som väljer att genomföra energibesparande åtgärder får en högre subvention.

Centerpartiet

Vi vill styra om stöden till bostäder så att de tydligt gynnar klimatomställningen. Istället för det generella ROT-avdraget förespråkar vi ett breddat och förstärkt ”grönt avdrag”. Det avdraget vill vi ska stimulera investeringar i energieffektivisering, som installation av värmepumpar, samt installation av solceller och energilagring. Detta överensstämmer till stor del med förslagets intention att använda skatteavdrag som ett styrmedel för att minska energianvändning och klimatpåverkan från bostadssektorn.

Liberalerna

Liberalerna anser att rot- och rutavdrag är viktiga verktyg för att öppna den svenska arbetsmarknaden till fler människor och samtidigt omvandla svarta jobb till vita. Allt annat lika skapar rot- och rutavdragen en styrning mot att tjänster som tidigare utfördes på den svarta marknaden nu utförs vitt, med pensionspoäng och ökad trygghet för arbetstagarna. Det finns andra, mer ändamålsenliga, åtgärder för ökad klimatnytta och energieffektivisering.

Kristdemokraterna

Det skulle göra systemet otroligt tungrott och svåradministrerat. Syftet med ROT-avdragen är att stimulera svarta pengar att bli vita. Vi vill inte tynga systemet med fler variabler.

Moderaterna

Vi ställer oss bakom den nuvarande utformningen av ROT-avdraget. Det finns också redan idag ett stöd för att energieffektivisera uppvärmningen för småhus. Bidraget har funnits sedan 2023 och förlängdes nyligen med 300 miljoner kronor per år fram till slutet av år 2030.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill se tydliga lagkrav som ökar företagens ansvar för klimat, miljö och mänskliga rättigheter.

Socialdemokraterna

Näringslivets roll i klimatomställningen är oerhört viktig. Vi tror dock inte att det är förändringar av Aktiebolagslagen som är det bästa sättet att stötta omställningen. Vi vill ha ett handslag med näringslivet och företagen, en tillväxtplan för Sverige. Detta för att skapa tillväxt i hela Sverige, stärkt svensk innovation snabbare tillståndsprocesser, ta bort krångliga regler och på så sätt se till så att klimatomställningen innebär fler jobb och investeringar i hela vårt land.

Centerpartiet

Företagen är motorn i klimatomställningen och vi förespråkar incitament framför ökad regelbörda. Ett lagkrav på hållbarhetsmål i bolagsordningen för alla aktiebolag vore en onödig administrativ börda. Det är bättre att nyttja befintliga ramverk som EU:s hållbarhetsrapportering (CSRD). Dessutom uppmuntrar vi företagare som vill prioritera miljöhänsyn att använda andra företagsformer än aktiebolag, såsom kooperativ, där sådana mål kan vara en central del av verksamheten.

Liberalerna

Företagens ansvarstagande för klimatet och den biologiska bör styras på EU-nivå då det är viktigt att företagen på den inre marknaden har jämförbara förutsättningar och då detta behövs i hela EU. Det är tydligt hur EU-kraven på hållbarhetsredovisningarna i kombination med reglerna för klimatsmarta investeringar har fått precis den här effekten. Europeiska företag är idag betydligt mer medvetna om frågorna och de arbetar mycket mer strategiskt med dem än för bara några år sedan. Mot den bakgrunden ser vi inget behov av att ändra den svenska lagstiftningen.

Kristdemokraterna

Vi vill hålla lagstiftningen så ”ren” som möjligt och ser inte behovet av att göra denna förändring.

Moderaterna

Alla företag som omfattas av svensk lagstiftning förväntas också följa den. Många företag jobbar också på ett föredömligt sätt med frågor som rör klimat, miljö och hållbarhet. Att gå längre än så, för samtliga företag oavsett bransch, är inte lämpligt och skulle dessutom lägga en större börda på företag som redan idag möter ett stort regelkrångel och administrativ börda.

Vänsterpartiet

Kravet på lönsamhet i statliga bolag ska inte gå före samhällsnytta och hållbarhet.

Miljöpartiet

Miljöpartiet anser att alla statliga bolag ska ha vetenskapligt baserade klimatmål och klimatplaner samt ges skärpta ägardirektiv om att verka för att nå miljömålen och Parisavtalet.

Socialdemokraterna

Staten bidrar redan idag genom sina bolag och affärsverk, men det kan finnas anledning att i styrningen ytterligare förstärka deras roll och ansvar.

Centerpartiet

Vi driver en politik som syftar till en snabb klimatomställning där hela samhället, inklusive näringslivet, måste bidra. Det är en självklar och logisk del av denna politik att statens egna bolag, som Vattenfall, LKAB och Sveaskog, ska ha tydliga ägardirektiv som driver på utvecklingen. Att dessa bolag, som är centrala aktörer inom energi, gruvnäring och skogsbruk, går i bräschen för att uppnå nationella klimat- och miljömål är helt i linje med Centerpartiets ambitioner för en grön tillväxt i hela landet.

Liberalerna

Statliga bolag är inte vilka marknadsaktörer som helst. De ska tjäna hela befolkningen och bidra till samhällets långsiktiga utveckling. Vi menar exempelvis att statens skog skall ta ett särskilt ansvar för att Sverige når målen för biologisk mångfald. Vi menar också att de ändringar av styrningen av de statliga bolagen som har genomförts av den liberala borgerliga regeringen innebär att regeringen numera ställer precis de här kraven.

Kristdemokraterna

Det är en balansgång hur detaljerad ägarstyrningen ska vara.

Moderaterna

Statliga bolag omfattas redan idag av tydliga miljökrav. Enligt statens ägarpolicy 2025 ska bolagen vara föredömen inom miljö och klimat, arbeta mot nationella miljömål och Parisavtalet samt fastställa ambitiösa mål och konkreta omställningsplaner för minskad negativ påverkan och ökat positivt bidrag till biologisk mångfald.