Vad partierna faktiskt svarat.

Moderaterna vill att transportsystemet ska vara effektivt och på sikt fritt från utsläpp av växthusgaser. Därför vill vi underlätta för fler transportslag, som till exempel tåg och båt, och förbättra järnvägens pålitlighet. Vi ser inte att ett förbud som begränsar konkurrens och försämrar flexibiliteten i godstransportsystemet bidrar till det.

Moderaterna vill stärka förutsättningarna för kollektivtrafiken genom bättre infrastruktur, underhåll och att låta regionerna utveckla smarta lösningar som hjälper dem som reser till jobb, skola och fritidsaktiviteter. Ett nationellt toppstyrt subventionssystem riskerar att bli ineffektivt och kostsamt för skattebetalarna, och hämma den lokala utvecklingen.

Moderaterna återinförde det tidsvinstbaserade reseavdraget 2023 för att säkra ett system som faktiskt fungerar och når dem som behöver det. Vi delar synen att landsbygdsbefolkningen ska ha goda förutsättningar men utformningen av reseavdraget måste vara effektiv och träffsäker, inte en bred subvention som skapar nya problem.

Moderaterna har under flera år satsat stort på laddinfrastruktur, och den moderatledda regeringen har genomfört stora satsningar på laddinfrastruktur för att alla ska kunna ladda sin elbil i hela landet. Vi vill också göra det enklare att installera en laddpunkt. Den moderatledda regeringen har därför föreslagit lagändringar som gör det enklare för hyresgäst eller bostadsrättshavare att begära installation av en laddpunkt vid sin parkeringsplats.

Moderaterna ser behovet av att finansiera infrastrukturen på ett hållbart sätt i takt med att fordonsflottan elektrifieras och bränsleskatteintäkterna minskar. Hur framtidens vägfinansiering ska se ut, inklusive eventuella differentierade avgifter, är en fråga vi ännu inte tagit slutlig ställning till.

Moderaterna anser att intäkter från exempelvis trängselskatter ska disponeras lokalt och regionalt där de tas ut, inte omfördelas centralt till kollektivtrafik i andra delar av landet. Det är också en grundläggande princip att avgifter bara ska finansiera den verksamhet de tas ut i, medan skatter kan användas för annat än det som beskattas.

Sverige är idag i akut behov av planerbar elproduktion i södra Sverige, något som havsvindkraft inte kan bidra med. Därför fokuserar Moderaterna i dagsläget på att lyckas bygga ut de planerbara kraftslagen. Vindkraften har även i över 10 år erhållit flera miljarder i stöd. Det vore väldigt positivt om vindkraftsbranschen kunde hitta synergier med försvaret, det är dock något vindkraftsbranschen måste säkerställa.

Moderaterna har tagit ställning för och därefter genomfört så att kommuner får en del av fastighetsavgiften från lokal vindkraftsproduktion, och att närboende ska få rätt till ersättning från vindkraftsbolagen. Det kommer att öka den lokala nyttan och därmed acceptansen för vindkraft. Moderaterna har inte tagit ställning till om ett sådant system ska omfatta flera kraftslag och näringar. Det skulle i så fall kräva en mer omfattande skattereform då det påverkar utjämningssystemet.

Moderaterna anser att staten är ansvarig för att säkerställa ett sammanhållet konstandseffektivt system som kan leverera el där det behövs när det behövs. Under mandatperioden har riksdagen beslutat om energipolitikens långsiktiga inriktning där just detta tydliggörs. Vi har också tagit många steg på vägen mot att ny kärnkraft ska bli verklighet i Sverige. Det är nödvändigt för att el ska finnas där och när den behövs, och till konkurrenskraftiga priser.

Vi är positiva till en omställning inom de gröna näringarna, som på sikt måste minska sin användning av fossila drivmedel. I dagsläget är dock möjligheterna väldigt begränsade och ett avskaffande av stödet för jordbruksdiesel skulle allvarligt skada svensk produktion och självförsörjning av livsmedel.

Det är redan möjligt och det finns stöd för att börja producera och lagra egen el. Moderaterna anser att dagens regelverk är fullgoda.

Aktivt brukad skog binder mer kol än skog som lämnas orörd, och ökad produktion av träprodukter bidrar till att binda kol över lång tid. Vi håller med om att skogen spelar en roll i klimatomställningen – men en ny lag som begränsar avverkning är fel väg. Det är upp till skogsägaren att förvalta sin skog ansvarsfullt – inte politiken att detaljreglera den.

Det ska vara upp till skogsägaren, inte politiken, att bestämma hur den egna skogen brukas. Att lagstifta bort en etablerad brukningsmetod är ett allvarligt ingrepp i äganderätten. Svensk skogspolitik är dessutom en framgångssaga där svenska skogsägare varje dag bidrar till biologisk mångfald och klimat genom frivilliga avsättningar, hänsynsytor och ett aktivt och hållbart skogsbruk. Aktivt brukad skog binder mer kol över tid än skog som lämnas för fäfot.

Sverige skyddar redan idag stora arealer skog. Andelen behöver inte öka. Prioriteten bör vara att sköta redan skyddade områden bättre. Formellt skydd ska ske frivilligt och med full ersättning till markägaren.

Aktivt brukad skog binder mer kol än skog som lämnas orörd, och ökad produktion av träprodukter bidrar till att binda kol över lång tid. Därför är det bra med ökad förädling och välkommet med innovationer. Skogen erbjuder fantastiska möjligheter inom många områden men att styra vilken råvara industrin får använda eller begränsa virkesuttaget ställer vi oss inte bakom.

Beslut om hur svensk skogsmark förvaltas ska fattas i Sverige – inte i Bryssel. Vi är mycket kritiska till förordningen, som hotar äganderätten och självbestämmandet över skogen. Skogsägare gör redan mycket för biologisk mångfald – genom frivilliga naturvårdsinsatser och avsättningar, ofta inom ramen för FSC/PEFC-certifiering.

Sverige står för 0,1 % av de globala utsläppen. Konsumtionsbaserade mål med åtgärder mot utrikesflygande och import drabbar vanliga människor utan märkbar global klimateffekt. Moderaterna föredrar marknadsbaserade styrmedel som koldioxidprissättning inom ETS framför förbud och beteendestyrning. Det vore också bra om omvärldens konsumtion av svenska produkter – som ofta produceras med låga klimatutsläpp – ökade. Det skulle tränga undan produktion med större miljöpåverkan, vilket vore positivt för såväl klimatet som miljön.

Staten har en roll att spela när det gäller satsningar på den gröna omställningen genom effektiva och tydliga incitament. Men det ska alltid ske på ett sätt som värnar skattebetalarnas pengar och inte snedvrider konkurrensen. Vi håller inte med om att en särskild investeringsbank är rätt typ av insats. Staten bör inte välja ut vilka företag som ska finansieras, framförallt för att staten inte kan förutse vilken teknik som blir mest lyckad. Moderaterna vill istället se bättre ekonomiska villkor för forskning vilket kommer driva fram de bästa nya gröna teknikerna.

Vi ställer oss bakom den nuvarande utformningen av ROT-avdraget. Det finns också redan idag ett stöd för att energieffektivisera uppvärmningen för småhus. Bidraget har funnits sedan 2023 och förlängdes nyligen med 300 miljoner kronor per år fram till slutet av år 2030.

Alla företag som omfattas av svensk lagstiftning förväntas också följa den. Många företag jobbar också på ett föredömligt sätt med frågor som rör klimat, miljö och hållbarhet. Att gå längre än så, för samtliga företag oavsett bransch, är inte lämpligt och skulle dessutom lägga en större börda på företag som redan idag möter ett stort regelkrångel och administrativ börda.

Statliga bolag omfattas redan idag av tydliga miljökrav. Enligt statens ägarpolicy 2025 ska bolagen vara föredömen inom miljö och klimat, arbeta mot nationella miljömål och Parisavtalet samt fastställa ambitiösa mål och konkreta omställningsplaner för minskad negativ påverkan och ökat positivt bidrag till biologisk mångfald.