Vad partierna faktiskt svarat.

Liberalerna anser att möjligheten att frakta gods på järnväg och till sjöss ska underlättas genom attraktivitet och tillgänglighet. Därför såg vi till att ge budgetmedel för att underlätta överflytt av gods från väg till järnväg. Den tunga trafiken behöver ställa om i snabbare takt, men inte genom förbud utan genom att göra eldrivet mer lönsamt. Därför rekordsatsar regeringen på stöd till både lätta och tunga ellastbilar och utbyggd laddinfrastruktur. Liberalerna vill också ersätta dagens tidsbaserade vägavgifter på tunga lastbilar till distansbaserade vägavgifter som differentieras utifrån fordonens koldioxidutsläpp. Det ökar lönsamheten för eldrivna lastbilar och skapar samtidigt mer rättvisa konkurrensvillkor mellan svenska och utländska åkerier. För att sjöfarten ska bli mer konkurrenskraftig behövs en god tillgänglighet till våra hamnar. Liberalerna anser därför att det är av stor vikt att arbeta för att säkerställa att infrastrukturen till och från våra hamnar fungerar väl tillsammans med en effektiv omlastningsfunktion. Längre och tyngre godståg ger stora klimat- och samhällsnyttor, samtidigt som ledig kapacitet utnyttjas mer optimalt. Att införa längre och tyngre godståg är det snabbaste sättet att öka kapaciteten i järnvägssystemet. För att möjliggöra för längre godståg behövs en del mindre investeringar i bl.a. mötesstationer och förbispår som är tillräckligt långa. Vi behöver också få ordning på järnvägens tillförlitlighet, inte minst genom att ta igen underhållsskulden. Regeringen har därför lagt rekordstora resurser på just järnvägsunderhåll.

Ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken skulle underlätta för konsumenten att göra klimatsmarta val. För att uppnå ett större resande kollektivt och ett mer sammanhållet kollektivtrafiksystem krävs förbättrad samordning. Resenären måste uppleva att det är enkelt att planera, köpa och genomföra en resa. Det finns liten eller ingen samordning mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i landet när det gäller att göra det lättare för medborgarna att välja kollektivt resande framför den egna bilen. För detta krävs ett förbättrat och samordnat biljettsystem i hela landet, ett enhetligt biljettsystem för hela Sveriges kollektivtrafik, dvs. tåg, buss, tunnelbana, spårväg och busstrafik och i förekommande fall färjetrafik.

Det nuvarande reseavdraget gynnar bilresor framför kollektivtrafik och leder till ökade utsläpp samt minskat resande med tåg och buss. En färdmedelsneutral modell gör systemet mer rättvist och hållbart – samma skattelättnad för samma avstånd, oavsett om du kör bil, cyklar eller tar tåget. Den tidigare riksdagens beslut om ett avståndsbaserat, färdmedelsneutralt reseavdrag revs upp eftersom det riskerade att slå hårt mot bilpendlare i delar av landet med begränsad alternativ av kollektivtrafik. Om ett nytt reseavdrag kan konstrueras som inte får denna konsekvens är vi beredda att hålla med om förslaget.

Klimatklivet är ett av regeringens mest effektiva stöd till utbyggnad av ny laddinfrastruktur i hela vårt land och har därför tilldelats rekordstora anslag den här mandatperioden. Satsningarna har lett till att antalet nya laddstolpar har fördubblats jämfört med tidigare mandatperiod, vilket var en av Liberalernas prioriteringar. Regeringen har också satsat på stöd till laddinfrastruktur för tunga fordon, och remitterat förslag som ska göra det enklare för all tung trafik att söka stöd och ställa om till eldrift. Liberalerna vill fortsätta satsa på effektiva styrmedel som slutför utbyggnaden av laddinfrastruktur, såsom Klimatklivet. Vi ser dock fortsatt en utmaning med att etablera laddpunkter på platser där trafikunderlaget är för lågt för att vara lönsamt, vilket riskerar att hämma elektrifieringen av framför allt långväga godstransporter. Liberalerna vill därför införa ett driftstöd för laddinfrastrukturoperatörer på lands- och glesbygd.

Generellt verkar Liberalerna för att prissätta det som smutsar ner. En differentierad vägskatt i kombination med ett pris på fossila bränslen kan utformas på olika sätt. Liberalerna vill se distansbaserade vägavgifter på tunga lastbilar som differentieras utifrån deras koldioxidutsläpp. Vidare ser vi positivt på miljözoner för ellastbilar i större städer enligt nederländsk modell, i synnerhet tunga lastbilar eftersom de orsakar större bullerstörningar. Miljözoner är samtidigt en komplex fråga och det finns många perspektiv att beakta. Liberalerna menar att det finns större acceptans för miljözoner som omfattar lastbilar än om de omfattar alla fordon, eftersom personbilar är känsligare för människor. Med det sagt utesluter vi inte en bredare miljözonsreform på sikt. Det är helt avgörande att införandet sker successivt.

Liberalerna är generellt för en klimatsmart skatteväxling, där intäkter från exempelvis koldioxidskatt och utsläppsrätter används för att ytterligare underlätta omställningen från det fossila. Regeringens riktade elbilspremie till människor på landsbygd är ett sådant exempel. Det viktigaste är att underlätta för de som drabbas hårdast av högre omställningskostnader. På så sätt stärker vi den folkliga acceptansen för klimatomställningen.

Havsbaserad vindkraft har stor potential att bidra till en robust fossilfri elproduktion. Precis som för kärnkraften innebär havsbaserad vindkraft stora investeringar och långa projekttider. En del investeringar som är samhällsekonomiskt effektiva blir inte av då aktörerna har svårt att bära stora ekonomiska risker över lång tid. Liberalerna överväger en slags riskdelningsmodell – lik den för kärnkraften – för havsbaserad vindkraft som kombineras med flexibilitet och lagring för att stärka kraftsystemet. Utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften får inte ske på bekostnad av vår försvarsförmåga, men Liberalerna vill möjliggöra en bättre samexistens. Exempelvis bör olika tekniska lösningar som exempelvis sensorsystem fortsätta utredas och utvecklas. På så sätt stärker vi både vår energiförsörjning och försvarsförmåga.

Regeringen har nyligen beslutat att ekonomisk ersättning ska betalas ut till berörda kommuner och fastighetsägare som bor nära vindkraftsparker, i syfte att stärka de lokala incitamenten för utbyggnad av fossilfri energi. Enligt Liberalerna är lokal acceptans och förankring avgörande vid etablering av elproduktion men också för att vi ska kunna etablera de gruvor vi behöver för klimatomställningen.

Liberalerna anser att staten ska ta ett tydligt systemansvar för att energisystemet fungerar: för långsiktig planering, stabila spelregler, robusta elnät och för att undanröja hinder för ny fossilfri produktion. Staten ska sätta ramarna men inte detaljstyra. Energipolitiken har lagts om under den liberala borgerliga regeringen. Leveranssäkerheten och fossilfri el står nu i centrum. Att åstadkomma detta kräver fossilfri elproduktion (av flera olika slag), men också lagring och flexibilitetstjänster. Hur dessa kombineras för att samhällsekonomiskt bygga ett starkt elsystem är inte en politisk fråga. Vi måste återigen låta ingenjörerna få bygga elsystemet. Stora insatser har gjorts under mandatperioden för att göra elsystemet mer robust och resilient. Genom regeringens satsningar på investeringsstödet Kraftlyftet kan elsystemets förmågor förbättras där det behövs som mest, vilket bl.a. kan innebära investeringar i energilager såsom batterier.

Liberalerna vill fasa ut alla fossila subventioner, inklusive de som går till jordbruket. Det behöver dock göras på ett sätt som värnar konkurrenskraften. Utfasningen måste utformas så att den inte leder till koldioxidläckage eller ökad import med högre klimatpåverkan. Nedtrappningen av jordbrukets dieselsubventioner och prissättning av jordbrukets utsläpp behöver ske parallellt med andra typer av stöd, skattelättnader och teknikfrämjande reformer. Det här behöver tas fram tillsammans med aktörer inom jordbruket. Genom tydliga spelregler och incitament kan utsläppen från jordbruket minska och hinder för nya tekniska lösningar undanröjas.

Att kunna installera solceller på taket på exempelvis villan, sommarstugan eller bostadsrättsföreningens tak bör vara enkelt. Det ska också vara enkelt för människor att gå samman om gemensamma installationer. De hinder som fortfarande finns kvar måste undanröjas. Ur samhällets perspektiv är det positivt när människor tar egna initiativ för att stärka elsystemet. Styrmedlen behöver vara utformade så att elsystemet byggs samhällsekonomiskt effektivt. Liberalerna vill se att energiskatten på el sänks för att på sikt avskaffas, oberoende av på vilket fossilfritt sätt den har producerats.

Skogen har en viktig roll i klimatarbetet – den både binder koldioxid och förser oss med förnybara råvaror som kan ersätta fossila material. För att Sverige ska kunna nå sina klimatmål är ett hållbart skogsbruk med god tillväxt avgörande. Liberalerna vill förena en stark äganderätt med tydliga samhällsincitament. Den som äger skog har intresse att förvalta och vårda över tid, men hela samhället är beroende av skogens ekosystemtjänster. Dessa allmänna nyttor kan inte ensidigt läggas på enskilda markägare. Därför vill Liberalerna både stärka äganderätten för skogsägare som tar miljöansvar och skapa bättre incitament för ett hållbart skogsbruk där biologisk mångfald och ökat koldioxidupptag premieras. Ett exempel är regeringens rekordstora satsningar på återställande av utdikade våtmarker. Liberalerna vill införa fungerande ekonomiska styrmedel för naturbaserade kolsänkor, exempelvis genom kolinlagringsavtal och kolkrediter som skulle ge markägare ersättning för koldioxidupptag.

Skogens ekosystemtjänster för att binda koldioxid och bevara biologisk mångfald är lika viktig som att kunna bruka skogen och ersätta fossilbaserade varor med biobaserade. Skogsbruket behöver gå mot mer hyggesfritt men vi sätter inget siffersatt mål. Det är viktigt att det vid varje avverkning görs en avvägning av vilka hänsyn som bör tas.

Den återstående orörda skogen ska skyddas. Men även andra områden, utan de allra högsta naturvärdena, behöver skyddas både för den biologiska mångfaldens skull och för att ge människor möjlighet till rekreation. Hur mycket som behöver skyddas styrs av hur varsamt den återstående skogen brukas. Ju bättre vi blir på att bruka skogen på ett ansvarsfullt sätt, desto mindre blir behovet av strikt skydd.

Skogsråvaran är helt nödvändig för att vi ska kunna ersätta fossil råvara och nå hela vägen till nettonollutsläpp till år 2045. Olja och gas som råvara måste ersättas med icke-fossilt kol. Skogen är vår viktigaste källa. Ett aktivt hållbart skogsbruk kan både ge oss kolinlagring och ett stort uttag av virke. När virket används till långlivade produkter binds kolet länge och vi får den bästa klimatnyttan. Skogsbruket bör styras om mot långlivade produkter med högt förädlingsvärde. Här finns en stor potential för skogsindustrin att öka sitt värdeskapande.

Skogen och skogsbruket är viktiga för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden gentemot EU både inom klimatområdet och när det gäller den biologiska mångfalden. Det finns ett behov av att återskapa värden som har gått förlorade i skogslandskapet. Det är möjligt att bedriva ett aktivt skogsbruk utan att utarma den biologiska mångfalden. Det är inte tillräckligt att enbart skydda värdefulla områden. Skogsbruket och naturvården måste också fungera tillsammans. I den mån det är oundvikligt ska begränsningar främst ske inom den statliga skogen.

Alla utsläpp från alla sektorer globalt behöver nå hela vägen till noll. Det innebär att utsläppen från både vår konsumtion och vårt resande kommer att behöva gå till noll för att vi ska stoppa klimatförändringarna. Konsumtion är i sig inte fel, men de varor vi köper behöver hålla längre och de behöver vara möjliga att återvinna. Det finns idag ett slit- och-släng-beteende som leder till stor klimat- och miljöpåverkan. Kläder och produkter från onlineplattformar som Temu och Shein innehåller kemikalier som både är farliga och olagliga i EU. De producerar stora sopberg och de säljs på ett sätt som rundar EU:s regelverk och därmed på ett orättvist sätt missgynnar de företag som sköter sig. Det här är ohållbar konsumtion. Liberalerna vill begränsa skadliga affärsmodeller som “ultra fast fashion”. Vi vill också fortsätta förbättra lagstiftningen så att allt mer återanvänds, repareras och till sist återvinns.

Staten är en avgörande aktör både för att skapa förutsättningar och möjliggöra privata investeringar i omställningen, men kan också spela en viktig roll i att finansiellt stötta marknadsintroduktionen av olika fossilfria lösningar samt forskning och utveckling. Brådskan att få förändringar till stånd motiverar insatser, men dessa måste utformas så att de inte snedvrider konkurrensen, tränger undan privat kapital eller tar över en risk som marknaden själv borde bära. Liberalerna anser att det här i första hand ska skötas på EU-nivån, dels för att det behövs i alla medlemsstater och dels för att det undviker problem i den inre marknadens funktion. För att mer privat kapital ska investeras i klimatomställningen ska ett klimatinvesteringsavdrag för företag införas samt innovationspriser införas där upptäckter och uppfinningar som minskar utsläppen belönas. EU:s kapitalmarknad ska också integreras ytterligare för att underlätta privata investeringar i industrins klimatomställning.

Liberalerna anser att rot- och rutavdrag är viktiga verktyg för att öppna den svenska arbetsmarknaden till fler människor och samtidigt omvandla svarta jobb till vita. Allt annat lika skapar rot- och rutavdragen en styrning mot att tjänster som tidigare utfördes på den svarta marknaden nu utförs vitt, med pensionspoäng och ökad trygghet för arbetstagarna. Det finns andra, mer ändamålsenliga, åtgärder för ökad klimatnytta och energieffektivisering.

Företagens ansvarstagande för klimatet och den biologiska bör styras på EU-nivå då det är viktigt att företagen på den inre marknaden har jämförbara förutsättningar och då detta behövs i hela EU. Det är tydligt hur EU-kraven på hållbarhetsredovisningarna i kombination med reglerna för klimatsmarta investeringar har fått precis den här effekten. Europeiska företag är idag betydligt mer medvetna om frågorna och de arbetar mycket mer strategiskt med dem än för bara några år sedan. Mot den bakgrunden ser vi inget behov av att ändra den svenska lagstiftningen.

Statliga bolag är inte vilka marknadsaktörer som helst. De ska tjäna hela befolkningen och bidra till samhällets långsiktiga utveckling. Vi menar exempelvis att statens skog skall ta ett särskilt ansvar för att Sverige når målen för biologisk mångfald. Vi menar också att de ändringar av styrningen av de statliga bolagen som har genomförts av den liberala borgerliga regeringen innebär att regeringen numera ställer precis de här kraven.