Vad partierna faktiskt svarat.

Vi ska inte förbjuda fordon utan jaga utsläppen. Vi vill ha en teknikneutral utveckling av fordonsflottan med sikte på nettonoll. En viktig aspekt i sammanhanget är att om vi kan använda långa lastbilar blir det färre fordon, vilket är bra för miljön. Den riktigt tunga godstrafiken går på vissa specifika sträckor och är inte utspridd över hela vägnätet så det är inte svårt att skapa bra vägar som kan hantera denna typ av trafik.

Regionerna har idag både ansvar och befogenhet att sköta kollektivtrafiken, vi vill inte centralisera detta. Vi är dock helt överens om att det är klokt att subventionera kollektivtrafiken men det får varje region ansvara för att inom sin budget hitta en klok balans.

Vi ska jaga utsläppen men inte ha synpunkter på vilket färdmedel den enskilde använder sig av.

Detta ligger i linje med den politik vi bedriver i regeringsställning nu.

Se sid 14-16 i denna riksdagsmotion https://data.riksdagen.se/fil/C70938A9-2554-4508-B98A-AF731B64C21B

Det är viktigt att vi påminner oss om att hållbarhet har tre olika dimensioner. Därför är det klokt att göra riktade satsningar som underlättar för mer resurssvaga hushåll men vi har inte tagit ställning i detalj i denna fråga.

Vi behöver bygga ut mer elproduktion och alla fossilfria energislag behövs i mixen. Däremot vill vi inte subventionera kablarna utan investeringarna måste kunna leva på egna meriter.

Vi vill att ersättningen ska finansieras av det företag som ansvarar för produktionen, det ska inte gå via skattsedeln. Viktigt också att ersättningen når enskilda hushåll som påverkas, det ska inte bara vara kommunen som får ersättningen.

Detta ligger i linje med den politik vi bedriver i regeringen och som mynnade ut i energipropositionen där två nya energipolitiska mål - ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål - beslutades. Det är också viktigt att en tillräckligt stor andel av elsystemet utgörs av planerbar baskraft, den väderberoende får tillkomma som ett komplement.

För att säkerställa svensk livsmedelsproduktions konkurrenskraft behöver vi ge sänkt skatt på fossila drivmedel eftersom de verkar på en internationell marknad.

Vi ser gärna att mikroproduktion kompletterar den mer storskaliga men det är också viktigt att det finns ett systemansvar från staten som säkerställer att en tillräckligt stor andel elproduktion är planerbar och leveranssäker oavsett väderförhållanden.

Ska vi klara vår klimatåtaganden måste skogen få brukas och inte bara vara en kolsänka. Vi är positiva till att gödsla skogen för att öka tillväxten.

Ge ansvar och befogenhet till den enskilda skogsägaren. Samma lösning passar inte överallt. Det är upp till varje skogsägare att själv avgöra. Staten ska inte peka med hela handen.

Vi behöver bruka skogen för att kunna dels klara våra klimatåtaganden, dels säkerställa konkurrenskraften i skogsnäringen. Enligt Miljömålsberedningens delbetänkande och internationella naturvårdsunion (IUCN) har Sverige redan skyddat nära 30% inklusive OECM, varav nära 10% är strikt skyddade - vilket placerar oss bland bäst av alla EU-länderna i förhållande till målen.

Vi behöver skogens produkter till att ersätta många fossila produkter inom t ex bygge och kemisk industri. Skogen behöver få brukas för att göra bästa möjliga klimatnytta.

Vi är överens om att vi ska ha en långsiktig horisont för att skydda och återställa naturmiljö men vi vill inte att makten över dessa beslut ska ligga i Bryssel.

Vi vill inte problematisera resandet i sig utan vill inrikta oss på utsläppen. Handel är i grunden något positivt men vi ser gärna att EU har skarpa klimattullar mot andra länder där produkter har tillverkats genom kolbaserad elproduktion.

Även om syftet är gott är vi inte i dagsläget övertygade om att staten ska agera bank utöver den bank vi redan har, dvs Riksbanken.

Det skulle göra systemet otroligt tungrott och svåradministrerat. Syftet med ROT-avdragen är att stimulera svarta pengar att bli vita. Vi vill inte tynga systemet med fler variabler.

Vi vill hålla lagstiftningen så ”ren” som möjligt och ser inte behovet av att göra denna förändring.

Det är en balansgång hur detaljerad ägarstyrningen ska vara.